Tillbaka..

Du gömmer dina känslor, du gömmer dina sår.
Inte ens dina vänner får veta hur du mår.
Du är deseluskonerad, någon knackar på din dörr.
Hon ropar ut klart och tydligt: Det va mycket bättre förr.
Du fick aldrig någon chans att välja, vart din livs väg skulle gå.
Som liten fick du lära dig både hata och slå.
Du som bara ville älska, du som ville vara fri.
Nu sitter du där bunden och din frihet är förbi.
Tillbaka, tillbaka igen.
Till den första kärleken.
Det är dags att gräva upp dom gamla brunnarna igen.
Tillbaka, tillbaka igen.
Till den första friheten.
Det är dags att trampa upp dom gamla stigarna igen.
Vem vågar erkänna sin rädsla, vem vill visa sig svag?
Ingen vill väl spela i förlorarnas lag.
Men en dag så ska det visa sig, att den minste är störst.
I ett stort och mäktigt seger tåg där förlorarna gör först.
Tillbaka, tillbaka igen.
Till den första kärleken.
Det är dags att gräva upp dom gamla brunnarna igen.
Tillbaka, tillbaka igen.
Till den första friheten.