Som att det inte redan räckte med skit? Men du ville ha mer!

Jag vet inte vart jag ska börja. För så mycket tankar och känslor är det som far i huvudet och i hela min kropp.

jag vill utagera mina känslor, jag vill bara gå fram till någon och nita den i nyllet. Fast... Vad hade det gjort? Det hade bara gjort saken värre. Ge mig en yxa och ställ mig framför ett träd. Jag slutar tills jag känner att allt är ute ur min kropp. Antagligen kommer jag ner till rötterna. Får byta träd och fortsätta.

Du anser inte att du har gjort fel, att du gjorde fel med att strula med den tjejen, eller kanske var det dom?!

Jag vill inte veta. Du anklagar mig för att jag har gjort fel med att spela klädpoker. Varför?

Ingen fick se nåt, ingen tog på mig, jag tog inte på någon. Varför är det fel? Men du tycker att du hade rätt till att strula med nån? 

Jag förstår inte hur orättvist du kan behandla mig?

"Jag sitter och säger att jag vill ha dig och lösa detta, du säger att du behöver tänka!! Du festar och kör klädpoker direkt. Fint du kommit över mig. Klaga inte på mig, för ikväll förlorade du mig helt."

"Vill du ha mer bevis? Klockslaget med mitt rum kanske? .. Du tänk dig för T. Du gjorde fel ikväll även om vi inte räknas som par. Jag ville och trodde och bad  om mer, du ville tänka.. du bevisade hur mycket du ville vara med mig ikväll. Hade jag kört kläd poker hade du bett mig dra åt helvete. Så därför skriver jag sköt om dig, du visade klart och tydligt vart du stod ikväll."

Jag satt hemma, eller jag låg hemma i soffan. Bläddrade på kanalerna. Jag visste om att du inte skulle ringa mer. Eller jag trodde det iaf. Men ändå så låg jag och väntade på att min telefon skulle ringa. och att det skulle vara du. När jag gick och la mig så ringde telefonen, men det var inte det namnet på min mobil som jag hade velat se. Det var någon annan som ringde. "Hon frågade hur jag mådde, hon hade fått reda på att allt inte står så rätt till med mig". Det gör det heller inte. Det börjar gå ut för. Äter inte och har... äsch, strunt samma. Det spelar ingen roll nu. 

Du ringde inte för att du hade någon annan att fästa blicken på igår, fästa dina kalla händer i. 

Jag hoppas av hela mitt brustna hjärta att det var värt det, att hon var värd mer än oss.

Det här är det sista från mig till dig. Du kommer aldrig höra något om mig. Inte från mig iaf. 

Detta är det sista steget som jag tar nu, när det gäller oss. Och det är ut från denna vägen som du och jag har passerat på.

hej då..