..jag sitter och tänker på henne. Jag saknar henne. Det gör jag. Man kan inte bara glömma en människa som betytt så mycket, som fortfarande betyder så himla mycket. Jag trodde på oss. Jag trodde på de ord som hon sa senast i går: "Jag vill ge oss en chans, för jag vill vara med dig." Jag var redo på att göra allt. Men det är försent nu. Jag fick inte ens chansen till att fråga henne om vi kunde lägga allt negativt bakom oss och gå vidare, gå vidare som mer än bara vänner. Det sårar mig så oerhört mycket att vi skiljs åt på detta sätt, som vi gjort idag. Inget jag ville skulle hända..
Vem kommer nu att ringa på kvällen och säga: "God natt älskling, vi hörs i morgon"
Och vem är det som kommer ringa första samtalet på morgonen: "God morgon älskling, sovit gott?"
Jag vill ju att det ska vara Hon.
Jag vill ju att det ska vara Hon.
Det sårar mig...... jag ville ju ha henne. Jag ville ju va hennes...
Jag saknar henne, och ja, Jag älskar henne. Jag är fortfarande kär i henne. Det är inget som jag kan förneka.
(jag hade faktiskt önskat att hon ringde mig nu,
och att hon säger att hon iaf vill ha mig i henne liv....)
och att hon säger att hon iaf vill ha mig i henne liv....)
:,(
1 kommentar:
Vet inte vem hon är, men av det jag läst på bloggen din så kan jag säga såhär: Lägg inte energin på henne, hon är inte värd det så som hon behandlar dig. Jag skulle kunna göra vad som helst (nästan) om jag hade haft chansen att få vara med någon som dig! :) Kram
Skicka en kommentar