Du vet egentligen?

Du bildar dig en uppfattning om någon som du trodde va så mycket bättre.Du vill bara se det bra och fina hos personen, men du vågar inte se det som verkligen stämmer, Sanningen. Vi låter oss luras av så många orsaker som vi egentligen inte vill veta, right? Man utnyttjar sina känslor för någon som egentligen inte finns. Man försöker att se sanningen i sig, men helst vill man inte veta den. Vi vet ju hur det kommer att sluta till slut ändå. Tårarna rinner ner på kinden och där ligger vi igen. Ennu en gång av känslor som går i kras för att sanningen blev för tung. Vi försöker att vända och vrida på allt, men lyckas aldrig att placera alla bitar på rätt sätt. Vi gör det vi tror är rätt och bara struntar i vad sanningen har med händelsen att göra. .