Olika typer om sömnbesvär.

Natten är dagens moder
"En bra natt föder en bra dag - och vice versa"

Att sova lagom mycket är nödvändigt för hälsan. För lite djupsömn "stressar hjärnan genom att den inte tillåts bearbeta känslor och tankar. Trots att sömn är ett primärt mänskligt behov är den svår att definiera.

Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om dygnsrytm och biologi. En inre biologisk klocka styr dygnsrytmen, det vill säga våra sömn- och vakenhetsperioder. Rubbas förhållandet mellan sömn och vakenhet mår vi dåligt - åtminstone på sikt.

När vi sover sker en mängd nödvändiga processer i kroppen. Skadade hjärnceller repareras och nya bildas i kroppen. Sömn behövs för att upprätthålla en god yttre och inre hälsa.

Sömn är lika viktigt som mat och dryck och social stimulans. En del forskare menar att sömnens funktion är att förnya och bygga upp kroppens reservförråd samt inte minst att bearbeta dagens intryck.

Använd din sömn som en barometer. Sover du dåligt finns det kanske anledning att se över din livsstil?

Ålderns betydelse

Sömnbehovet varierar med åldern. Som barn, tonåringar och åldringar har större sömnbehov än medelålders. Även sömnens djup varierar med åldern. Barn sover mycket djupare än gamla.

Alla sover olika mycket

Trots att åldern påverkar sömnen innebär inte det att alla sover lika mycket eller lika lite i de olika åldersgrupperna. Oavsett ålder är sömnbehovet mycket individuellt. Vissa behöver 10 timmars sömn, andra behöver bara sova några timmar för att känna sig pigga. Men mindre än 4 timmar mår ingen människa bra av. Huvudregeln är att låta välbefinnandet styra sömnbehovet.

Det finns alltså all anledning att vara rädd om sömnen och att ta begynnande sömnproblem på allvar!

Vad är sömnlöshet?

Det finns tre kriterier som ska uppfyllas för att sömnproblem ska definieras som sömnlöshet.

Ett mönster som upprepas. En bakomliggande orsak t ex sorg, stress läkemedelsbiverkningar eller sjukdom. Konsekvenser på dagtid, t ex trötthet irritation, sömnighet eller nedsatt prestationsförmåga. Sömnproblem kan ha både yttre fysiska och inre mentala orsaker. Många gånger är orsaker som årstidsväxlingar, skiftarbete och nattpigga spädbarn lättare att komma till rätta med än mentala problem som stress, ångest och depression. Det kan också finnas medicinska förklaringar till dålig sömn men dessa är mer ovanliga. Smärta, kärlkramp, andningsproblem och övervikt är sådana exempel. Sök medicinsk hjälp när; Sömnbristen påverkar den dagliga aktiviteten. Du ofta känner trötthet, panikångest, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter. Du har långa andningsuppehåll när du sover. Dina nattliga oljud stör din partners sömn. När det gått så långt tar många människor till mediciner. Sömntabletter framkallar ingen äkta sömn utan har en bedövande effekt. Läkemedel förkortar drömfasen och minskar drömmarnas intensitet. Sömntabletter kan även ha en rad biverkningar som matsmältningsrubbningar, andningsbesvär, aptitförlust, hudutslag, förhöjt blodtryck, nedsatta njur- och leverfunktioner, minskat immun-försvar, mental förvirring och cirkulationsbesvär. Dessutom skapar alla sömntabletter med en sömnfram- kallande effekt ett beroende, även om de inte är vanebildande i fysiologisk mening. Jag har själv under en period av sorgearbete och långvarig sömnbrist tagit sömntabletter under en mycket kort tid för att få igång någon form av sömnrutiner. Men mitt råd är att så långt det är möjligt prova andra möjligheter innan man tar till mediciner. Det finns många bra böcker och hälsosidor på internet som ger information och tips om olika metoder vid sömnlöshet. Det finns ett antal olika möjligheter som är värda att prövas. Den första gäller dina sängvanor, som till stor del grundläggs i barndomen.T ex valet av säng och vad du sysslar med innan du går och lägger dig. Vare sig dina ritualer består av att du tar ett bad, läser, älskar, ber till gud eller ligger på ett speciellt sätt i sängen, kan en eventuell förändring inverka störande på sömnen. Därför kan det vara bra att ta en titt på hur dina kvällsvanor såg ut innan du fick sömnrubbningar. På det sättet kan man ofta få reda på orsaken till förändringarna i sömnmönstret och det normala mönstret för sänggåendet kan återupptas. Om förändringen består i att du vaknar tidigt på morgonen, brukar det vara bättre att stiga upp än att ligga och oroa sig. Om du har möjlighet kan du ta en tupplur mitt på dagen. Det gör inte att du sover sämre på natten utan snarare bättre genom att det har en avslappnande effekt. Om du inte har möjlighet att sova middag kan du pröva med avslappningsövningar, autogen träning och/eller meditation. Om problemen inte vill försvinna, kan det bero på en depression. I så fall bör du uppsöka läkare. Motions- och kostvanor spelar också en roll när det gäller att återupprätta normala sömnmönster. Försök se till att du får lämplig motion, men inte strax innan du ska lägga dig. Lägg an på en väl- balanserad kost som innehåller omkring 45 g protein om dagen. Drick inte te eller kaffe strax innan du ska lägga dig, eftersom koffeinet är uppiggande. Vissa människor som lider av sömnsvårigheter, har visat sig ha låg blodsockerhalt. Låg blodsockerhalt kan bero på att man äter för mycket livsmedel med raffinerat socker. Försök att dra in på det.